Omvärderingen

Okunskap?
Journalister frågar ofta om vi tänker annorlunda nu när vi bott i huset ett tag. Vad är den största skillnaden? Vad har varit svårast? Behöver ni göra stora uppoffringar? Mitt svar är då allt som oftast – nej, tekniken har gjort det lätt och roligt. De besvärliga uppoffringarna har vi nog framför oss. Den sista sträckan ner till ”one-tonne” kommer att bli krävande.

Nu har jag lagt märke till något där jag gradvis börjar tänka annorlunda och omvärdera min uppfattning. I mina tankar på rolig och hjälpsam teknik har jag egentligen inte räknat in köksmaskinerna full ut, i alla fall inte på vinterhalvåret. De är trivsamma att använda och snygga att titta på. Men vad spelar det för roll om de är energisnåla på vinterhalvåret när huset ändå behöver kontinuerligt tillskott av energi för att hållas varmt?

Jo, det är klart, en köksfläkt som fungerar lika bra utan att blåsa ut varmluften ur huset är ju bra och en diskmaskin som spolar ut lite mindre varmvatten genom att vara effektiv är också bra. Kanske viktiga men ändå relativt små tillskott till vårt CO2-besparande. Rätt mycket av den energi som sparas stoppas ändå in någon annanstans i huset för att vi ska ha det varmt och skönt. På sommaren är såklart nyttan av energisnålt stor då vi snarare behöver kyla än värma huset.

Omvärdering
Gradvis har det börjat gå upp för mig var vi kanske gör den största CO2-besparingen. Det är inte där jag hade tänkt mig. Ett energisnålt kylskåp – kan det egentligen spela någon större roll på vintern när huset ändå värms upp? Nu har jag börjat inse betydelsen av det högmoderna kylskåpets förmåga att bevara matvarorna fräscha. I början tog jag nog inte riktigt till mig vad som sades om vita-fresch-lådor och kalla zoner och fuktad luft…. Kylskåp som kylskåp tänkte jag, det ena lite snyggare och fräschare än det andra men det är i alla fall bara kylskåp…

Efter två månader i huset börjar jag märka att det verkligen fungerar. Råvarorna håller sig fräscha mycket längre, det är som att ha en gammeldags jordkällare i köket där rotfrukter och andra grönsaker står sig hela vintern igenom. Det här tillsammans med insikten om att en genomsnittlig familj slänger upp till en tredjedel av maten vi köper hem har fått mig att helt omvärdera kylskåpets betydelse. Av det koldioxidavtryck vi nu har kvar utgör maten ca 60% – så i vår ”kamp” är kylskåpets förmåga att bevara maten mycket viktigt, kanske vårt viktigaste tekniska hjälpmedel de kommande månaderna! (förutom bilen och solcellerna)

Tankeställare
En annan fråga vi får är vilka vanor och lösningar vi tar med oss efter projektet. Jag har nu på allvar börjat fundera över kylskåpet. Låt säga att vi har en matbudget på 6.000 kr per månad och att 1.500 kr av den aldrig konsumeras utan slängs. Hälften av det kanske inte behöver slängas med ett topp-modernt kylskåp. Det skulle innebära att vi sparade 12 x 750 kr per år på ett bättre kylskåp + energibesparing under sommarhalvåret. En rimlig kalkyl skulle då vara en besparing på ca 10.000 kr per år. För att vara på säkra sidan kan man halvera beloppet och tänka sig 5.000 kr per år. En högmodern kyl kostar nog ca 20.000 kr, chockerande dyrt kan man tycka. Men om beräkning ovan är rätt skulle den betala sig på bara fyra år. Det finns nog inte många investeringar i huset som betalar sig lika fort.

En riktig tankeställare alltså – är det rent av slösaktigt beteende att inte byta ut kylskåpet i vårt gamla hus?